min favorit kille!

Idag på jobbet red jag minsann, En tjock liten fjording.
Fick lite minnen då min förra ponny var en fjording, hade dock glömt hur starka sådana hästar oftast är.
Med tanke på att min axel bestämde sig för att hoppa urled i fredags så kanske inte det var det bästa. Den mådde riktigt dåligt efter och fortfarande smärtar den värre än ett pungslag. For iallafall till Laban för en liten skrittur som övergick till ett dressyrpass då min fina var så otroligt arbetsam. Gick i stadig form, känslig och inte alls stum i munnen. Han lydde skänkeln bra, men inte lika överdrivet som igår (Så fort jag la på skänkeln så trodde han att han fick dra iväg) utan svarade bara fint på skänkeln osv. Eftersom vi är mer inriktade mot hoppningen så tränar vi inte alls så mkt skänkelvikning osv, så han brukar sträcka ut huvudet som en giraff och snubbla över sina egna ben då jag instruktioner till skänkelvikning. Men idag, Helvete! Han gick kvar i samma stadiga form och länge som på steget i skänkelvikningen och gick riktigt fint. Kändes bra i mamma hjärtat må jag säga. Kanske har han övergått till en liten dressyrkille? 

Red förresten barbacka, och då är han alltid så himla fin då han inte drar iväg eller tjorvar. Han är som så mån om både mig och Emma då, och vill verkligen inte att vi ska ramla av.

I boxen eller stallet eller överhuvudtaget egentligen så är han ingen direkt myskille, utan han knuffas så man jävlat flyger typ. Men idag, idag var han helt pluttig. Direkt jag kom in i boxen så la han mulen vid min mun och var jätte mysig, han stog och halvsov så. Min fina pojk!


Såhär såg jag ut hela tiden på stallet typ, Idag är Laban inte till salu för hur mycket pengar nån än bjuder♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0