Knasboll

Sockan har lekt vilddjur sedan sist. Stegra som värsta cirkushästen så man hamnar typ tre meter upp i luften (som om han inte redan är nog hög...), bli rädd för ett icke existerande föremål och galopperat hårt och hetsigt på asfalten, ropat hysteriskt efter sina vänner när vi har varit i skogen osv. Knashästen! Som tur är så har allt gått bra, Elin blev vettskrämd när Sockan stegrade och trodde att jag skulle dö men som ni märker så överlevde jag, hehe. Vet inte riktigt vad han fick för sig men tror han har lite överskottsenergi nu när det är så dåligt underlag att det inte riktigt går att arbeta som man vill. Sen verkar han ha vårkänslor också, lillkusen. Han är rätt söt, den lilla illbattingen!



En film.

Sokrates är feberfri nu, vilket han förövrigt har varit sedan dagen efter han hade temp, så tror helt enkelt det berodde på hans varma täcke. Han går då naken ute nu (såvida det inte regnar/snöar/är för kallt) fram tills täcket jag klickade hem har kommit. De senaste dagarna har jag pysslat på lite med honom, ridit ut och allmänt chillat i finvädret. Mamma följde med till stallet en dag och filmade lite så här kommer en liten film med blandade gamla och nya klipp.

/Celia



Feber...

Igår när jag och Elin kom till stallet så fann vi en extremt glansögd (eget påhittat ord) Sokrates i hagen. Så vi tog in honom och tempade honom utifall att, han såg pigg och alert ut i övrigt men ovanligt glansig och trött i ögonen. Och tur var det att vi tempade honom för mycket riktigt var han lite febrig. Ingen hög feber eller så utan ungefär som när man själv ligger någonstans mellan 37-38 grader, man är inte superhängig med det känns som att något är på gång.

Jag har även mina aningar på vad det beror på, eftersom Sokrates har svart bälte i att förstöra täcken så har han hunnit förstöra två fleecetäcken, två regntäcken, ett övergångstäcke osv. Därför är det enda täcke jag för tillfället kan ha på honom vintertäcket med hals (medan de andra är på lagning, om dom nu någonsin kommer få tillbaka sitt ursprungliga utseende, två stycken har jag redan varit tvungen att kasta), dvs det täcket som håller honom varm de dagar det är typ 25 minus. Och de senaste dagarna har det varit plusgrader så det där täcket har varit alldeles för varmt för honom, dessutom står han inte still i hagen speciellt många sekunder under dagen och hans ständiga vandring drar ju även upp tempen litegrann. Har haft honom utan täcke några timmar mitt på dagen men har inte velat ha honom utan ändå från morgonen till kvällen då det har blåst så sjukt mycket och Sokrates lätt blir öm i ryggen, speciellt när han är klippt och inte har någon päls som skyddar på samma sätt.

Har klickat hem ett regntäcke åt honom nu med 80g vadderat foder som förhoppningsvis är av tåligt material som han kan ha dagar som dessa, när det är kring 5-7 plusgrader men ganska mycket blåst. Det finns även fäste för halstäcke på det.

/Celia


Hallå!

Nu är det på tiden att ni får se hur det ser ut i det nya stallet! Eller nya och nya, har ju faktiskt stått där i ca två månader nu... Har hur som helst gjort en liten film så att ni ska få se hur det ser ut där, för det kan ju vara lite kul! Ni får även en liten snutt på hur det ser ut uppifrån Sockans rygg. Min lilla långöra, haha. ♥

Musiken (om den funkar) låter förresten som om det är värsta sorgliga krigsfilmen eller något, hahaha. Hade inga låtar på datorn så fick bli en från youtubebiblioteket. Aja den duger! Hehe.




/Celia

En uppdatering!

Som vanligt är det typ dött på uppdateringsfronten här... Har inte hänt så mycket de senaste dagarna så har inte riktigt haft något att skriva om. Har varit ute och kört galoppintervaller, joggat lite och annars bara tagit det lugnt sen senast, i söndags var jag bakis och igår blåste det så sjukt mycket så då fick Sockan vila, kände inte för att bråka med stormvindarna eller mitt trötta sinne.

Idag har jag varit ute och skrittat i ca 45 minuter på kvällkvisten med Joanna och hennes kompis. Trots att det fortfarande blåste som satan (Sockans höpåse med tre kg hö i var inte längre på sin rätta plats utan påväg bort mot ridplanen) så var det himla mysigt. Sockan har blivit så himla lugn till sättet sedan vi flyttade till Pitholm, han har mer energi men är mycket coolare i huvudet vilket är enormt skönt! Så fast än det susade från vinden så att träden skakade och det var lite läskigt halvmörkt så var det minsan inga som helst problem för herr S!

Dessvärre är ju jag smidig som ett kylskåp så när jag skulle hoppa av sträckte jag mig i ljumsken... Som tur var så var det ingen ordentlig sträckning utan det smärtar bara till ibland, typ när jag ska leka vig eller ta långa kliv. Men ja, är man stel och klumpig får man banne mig skylla sig själv!

Här får ni två otroligt vackra bilder på mig och Sockanponken, tagna för någon dag sedan.

/Celia


Sokrates föräldrar.



Sandakan 1078
Oldenburgare.
E. Sandro Hit
Ue. Donnerhall
Född 2002
Mankhöjd ca 170

Togs ur aveln år 2009 för att fokusera på dressyren, hans hingstighet gjorde honom svårriden och svårhanterad.
 
"Hingstigheten med ett mycket starkt revirtänkande och behov av total kontroll på sin omgivning gör att Sandakan inte mår tillräckligt bra. Detta förstärks ytterligare under avelssäsongen. Hingsten får därmed mycket svårt att fokusera på sin vidare dressyrutbildning"

Om Oldenburgare: Den moderna oldenburgaren har en mankhöjd på 165 – 180 centimeter och är med andra ord en ganska stor, högrest och pampig häst. Den är lämplig både som rid- och körhäst och har goda hoppegenskaper. Den är en stark allroundhäst och klarar stora tunga ryttare och lämpar sig väl för hoppning och fälttävlan.



 
Minella
Svenskt Halvblod
Född 1991
Död 2011
Mankhöjd 161 cm.
E. Magini
Ue. Callaghan
Tävlad upp till msv dressyr.

Var en jättesnäll och underbar häst, ville alltid göra sitt bästa och vara alla till lags. Halvbror till Briar. Har fem listade avkommor.

På mammans sida har Sokrates bara svenska hästar medan han på pappans sida bara har hästar som härstammar från Tyskland. Sokrates har i de senaste fyra leden 0.00% fullblod men totalt i hela stamtavlan 56.99%.


Andra hästar man kan hitta i Sokrates stam:







Jag vet inte, men antingen var hästarna för 100-200 år sedan oerhört missbildade och konstigt byggda eller så var konstnärerna totalt värdelösa. Hoppas innerligt på det sista alternativet, annars blir jag lite orolig... Sedan undrar jag också vem i hela fridens värld som vill framställa sin häst på samma sätt som på den nedersta bilden? Känns inte som om det är en häst jag skulle vela ha att göra med iallafall...

Och tydligen föreställer dessa två bilder en och samma häst:





Hoppas VERKLIGEN att dom fick pengarna tillbaka för målningen, det är ju inte ens nära att vara likt!! Hahahaha!

Sokrates










Fotograf: Elin Öberg


Filmen

Här har ni en liten film på gårdagens (förrgårdagens?) dressyrpass när Sockan var så himla fin. Kanske inte ser så speciellt ut på filmen men med tanke på hur damp han har haft och att jag inte ens fått stopp på hästen är jag så otroligt nöjd. Han har även varit väldigt protesterande när jag fattat galopp, typ sparkat bakut och vägrat gå framåt och nu tar han galoppskänkeln på en gång. Känns verkligen jättebra för då kan jag äntligen slappna av och känna att "han har inte ont någonstans", så som jag har kännt tidigare innan equiterapeuten och tandläkaren hade hunnit komma ut. Åååh han var så otroligt jättefin den här dagen, även om det kanske inte ser vackert ut så antar jag att ni hästmänniskor förstår känslan när allt bara känns underbart.

//Celia




Finaste hästen!

Idag (fredag) blev det ett dressyrpass med Sokrates. Elin följde med och fotade och jag laddar upp en liten sneak a peak tills Elin som har i uppgift att redigera bilderna har gjort det. Berättar mer imorgon för nu måste jag sova!








/Celia


Uteritt!

Känns som om det bara är jag som uppdaterar här, vars håller du hus, Elin?! Idag har Sockan fått komma ut i skogen, följde med Joanna och Campari på en liten sväng. Eller liten och liten, faktum är att jag just nu ligger hemma i min säng och darrar i hela kroppen av utmattning, vi körde galoppintervaller och tempoväxlingar och jag är helt slut. Det är absolut inte för att Sockan var pigg och stark och jag är extremt otränad, det beror helt och hållet på att jag red i dressyrsadel och hade för långa läder...

Sockan var iallafall nöjd (och fortfarande pigg) efteråt, han hade ju fått följa med sin partner in crime (Campari) ut på bus och galoppera behövde han verkligen så mycket överskottsenergi som han har. Det gick iallafall jättebra, han hade inga olater för sig alls utan var riktigt skötsam och ärtig. Fina killen!

/Celia



Jag och Sockertoppen förra vintern/våren.


Första ridturen avklarad!

Idag har Sokrates fått sig sitt första ridpass sedan han blev Pitholmsbo. Ridturen krävde dock ett longeringspass innan samt en hagvistelse (och för första gången höll han sig inne i hagen!) men sedan var det ingen återvändo! Pigg som få var han, drog iväg i galopp lite här och var och gnäggade och viftade på huvvudet men där emellanåt var han faktiskt riktigt fin, hans pigghet gav honom ett jäkla schwung i steget och han pampade upp sig rejält! Imorgon hoppas jag dock på att han är lite lugnare, han får gärna vara framåt och behålla utstrålningen från idag men han behöver ju inte ha damp, haha...

Han höll sig förresten inne i hagen efter jag hade ridit också men innan det lyckades han få Campari att stegra och nästan knäcka staketet till sin hage. Att det ska vara så svårt för dagens unghästar att bete sig! Haha :-)



Jag och Sokrates förra vintern.


Korthårig och nya skor.

Igår förtjänade min häst en stjärna i himlen. Han var så duktig och tålmodig, tog in honom klockan fyra på eftermiddagen och fortsatte klippa honom, eftersom det hade blivit så fruktansvärt ojämt pga. att mothållet lossnade i var och varannat drag när jag klippte honom i förrgår så var det bara att ta av mothållet och ställa in maskinen på 3mm och klippa om hela hästen. När klockan var halv nio var ena halvan på hästen klippt och han hade även fått sig en liten bensträckare, sedan var det bara att ta in honom igen för då var hovslagaren där och skulle ge honom nya, fina fossingar. Så medan David skodde Sockan stod jag med klippmaskinen i högsta hugg så att det någon jäkla gång ska bli klart. Min häst såg inte särskilt lycklig ut men han stod där så snällt och lät oss slita i hans ben och lugga i hans päls...

Dessvärre behövde Sockan nya broddar och några av de gamla broddarna var så pass nednödda att dom var omöjliga att få loss, så då var David tvungen gå till garaget och skruva upp broddhålen osv. En jäkla tid tog det. Så när klockan var kvart i tolv (på natten!) var skoningen äntligen klar, helt sjukt hur länge det tog, men då har han verkligen fått enormt fina hovar nu. Tyckte så synd om Sokrates som hade fått stå still ändå från klockan fyra med untantag för en halvtimmes longering, han var ganska så less där mot slutet om jag säger som så, stod och hängde i kedjorna och hade en massa olika miner för sig. Men så sjukt duktig som så snällt stod i så många timmar, min duktiga lilla pusseponke.

/Celia


Sockiplast

Sådär fulsöt som bara Sockan kan vara...

 

 

 

 


RSS 2.0